Artikel

Hjälporganisationer

Utpekade hjälporganisationer angrips skoningslöst efter det att enskilda individer i organisationernas verksamhet roffar åt sig pengar och andra fördelar. Det händer såväl inom frivilliga organisationer som inom kyrka, stat och kommun. Egoism kommer till uttryck i handlingar som svärtar ner och besudlar hela organisationers verksamhet. Men vare sig det är Stadsmissionen eller Frälsningsarmén eller någon annan verksamhet som bespottas så finns det ändå alltid individer inom frivilligorganisationerna som arbetar i en anda av solidaritet med dem som verksamheten bedrivs till förmån för.

Stadsmissionen är en fantastisk organisation när det till exempel gäller att hjälpa unga kvinnor och flickor som blivit utsatta för övergrepp i sina familjer. Besök journalförs inte och på Stadsmissionen lyssnar man verkligen på dem som söker hjälpen och där finns det full förståelse för sådana groteska handlingar som de hjälpsökande flickorna ofta har utsatts för. Stadsmissionen stöttar professionellt och hjälper de drabbade, vilka efter år av kränkningar äntligen kan få stöd och tillräcklig kraft för att komma bort från sitt helvete när alla andra organisationer och instanser har misslyckats. På ”mötesplats” på Stadsmissionen finns det alltid tid för den som söker hjälp för egen del eller för en nära väns bästa. De kvinnor som får den avgörande hjälpen för att kunna leva i frihet struntar blankt i om någon präst eller annan ledare egenmäktigt roffar åt sig pengar eller andra fördelar.

Att utpeka enskilda organisationer som opålitliga därför att det inom dessa finns mindre nogräknade individer som med hjälp av vassa armbågar skor sig själva på verksamheternas bekostnad är inte rättvist. Det är de som med hjälp av sin maktposition och genom manipulation utnyttjar sin statusposition som ska ställas till svars — inte de medarbetare vars drivkraft är medmänsklighet och en önskan att hjälpa utsatta människor att få en möjlighet till ett drägligt liv.