Intervju

Johnny Munkhammar

Blaskanredaktionen är alltid intresserad av vad som rör sig i samhällets politiska förändringars vindar. Därför blev jag nyfiken på ekonomen Johnny Munkhammar aktiv inom svenskt näringsliv. Jag delar inte enda uppfattning eftersom mitt politiska perspektiv ligger åt vänsterfältet. Men ändå är hans blog bland det roligaste som kommit ut för tillfället. Se länk till hans underbara politiska inlägg — munkhammar.org

Fråga

När du startade upp din personliga blog så kan man undra vad som är grundläggande idén bakom den och som ytterliggare en fråga på temat så vad tror du din blog kan bidra med i samhällsdebatten?

Svar

De främsta idéerna är att samla intressanta analyser och fakta, att föra samman olika saker man själv gör och att komma med snabba kommentarer till aktuella händelser. Min förhoppning är att den ska bidra till samhällsdebatten med just nya fakta och analyser, men också i grunden mer frihetliga perspektiv som påverkar debattens inriktning.

Fråga

Som ekonom med frihetlig samhällssyn så vad anser du är dom viktigaste ödesfrågorna för Sveriges industriella och ekonomiska framtid?

Svar

Det är många! Jag tror i grunden det allra viktigaste är det jag beskriver i nya boken Sagan om välfärdens återkomst: Att vi tar oss ur modellen med stor stat, höga skatter och offentliga monopol. Istället måste vi ha lägre skattetryck, fler i arbete och färre i bidrag och privat finansierade välfärdstjänster. För att vi ska ha företag, arbete och skapa välstånd krävs också en rad andra förändringar som avreglerad arbetsmarknad.

Fråga

Just nu pågår det en intensiv debatt om vänsterpartiets framtid och vänsterns samhällssyn. Vad ser du som det grundläggande felsynen i vänsterpartiets politiska vision?

Svar

De sätter, oavsett om de vill kalla det kommunism eller ej, kollektivet framför individen. Enskilda kan offras för kollektiva mål. Det är förkastligt och farligt. Vidare tror de på centralstyrning och att staten ska styra våra liv mer än på frihet. Deras avsky mot privat ägande är också otäckt, eftersom det är fundamentet för frihet och självbestämmande — inte minst för dem med små marginaler. I grunden bygger deras politik alltid på tvång och hot om våld i motsats till frivillighet.

Fråga

Eftersom du förespråkar marknadsekonomi och ett fritt samhälle så undrar jag ändå hur begreppet frihet är kopplat till en ekonomisk sfär efter nyliberalism predikar frihet och som verkar alltid vara kopplat till ekonomin. Borde inte begreppet frihet vara frikopplat från ekonomiska teorier om man begrundar frihet ur strikt filosofisk synvinkel?

Svar

Jag håller med om att begreppet frihet inte får reduceras till ekonomi och ekonomisk frihet. Liberalism innebär frihet och just frivillighet, i motsats till tvång. Frihet att läsa vad jag vill, bo hur jag vill, träffa vem jag vill, ha vilka kläder jag vill, köpa de välfärdstjänster jag vill, resa vart jag vill — etc. Frihet att bestämma själv. Men ett skäl till att det rätt ofta blir ekonomi är ju att om staten tar alla mina pengar eller låter mig behålla dem avgör så många andra möjligheter också än de rent ekonomiska.

Fråga

Socialismen brukar anklagas för vara materialistisk på grund av hur man ser på idéerna och att det antimetafysisk filosofisk syn. Men kapitalismen är väl en idé som alltid bygger på ren materialism och egoism i sin grund efter detta är drivkrafter enligt dess förespråkare. Är det något positivt?

Religion och filosofi är negativt till sådant. Hur försvarar man som liberal ekonomi kapitalismen som något moraliskt gott?

Svar

Kapitalismen är det enda moraliska ekonomiska systemet. Det är just frivillighet på det ekonomiska området. Jag betalar bara för det jag vill ha, inget annat. Jag arbetar bara där jag vill. Jag säljer bara sådant som andra vill ha. Ingen kan tvinga någon. Frihet innebär just strävan mot materialism eller helt andra saker — man väljer själv. I ett kapitalistiskt samhälle finns ingen central auktoritet som styr mot vissa mål. Vill människor sträva efter fler DVD-spelare och inte andligt självförverkligande så får de göra det. Det bygger helt på individuella önskemål och är därför moraliskt. Religion och annan tro förblir helt privata saker.

Fråga

Jag vill fortsätta på frågeställningen kapitalismen. Människor får sparken och företag slår ut arbetstagare mot varandra för att pressa ned löner för att företagen går dåligt. Ändå lyckas krisdrabbade företag ge bonus åt sina direktörer i mångmiljonklassen. Det finns också ekonomer som talar om naturlig arbetslöshet, att arbetslösa måste flytta från sina hemtrakter, riva upp familjen, lämna sina rötter. Man måste skapa låglönearbeten för folk, helst måste folk acceptera lägre löner och möjligen som i USA arbeta på flera arbeten för att kunna leva något sånär dräglig. I USA blandar man gärna konservativa familjevärderingar med att människor skall arbeta för vilken lön som helst. Hur ser du på detta som liberal och marknadsekonomisk förespråkare?

Svar

Här tar du upp flera intressanta frågeställningar. För det första, företag pressas hårt i fri konkurrens, vilket leder till att de strävar efter att minska kostnaderna. Skälet till det är inte företagarnas ondska utan konsumenternas önskemål. Vi vill inte betala en miljon för en Volvo, alltså strävar företaget efter pressade kostnader. Ändå sänks inte lönerna — varför då? Ja, inte för att facket kräver högre löner utan för att företagen också konkurrerar om arbetskraft! Sänker ett företag lönerna slutar folk där och börjar på ett annat företag. Det är friheten i kapitalismen. Apropå bonusar finns det säkert en del sådana system som bör ses över, men det ska företagen själva bestämma. Naturlig arbetslöshet är den nivå där den kan ligga utan att driva på inflationen. I en fri ekonomi är den nivån noll, bortsett från de som är tillfälligt mellan att byta jobb. Och ja, jag tycker inte man ska förbjuda eller reglera bort jobb med lägre löner — det skapar bara arbetslöshet och bidragsberoende för de grupperna.

Låglönejobb är ofta en inkörsport till arbetsmarknaden som inom kort leder till bättre jobb och löner. I USA är nästan alla nya jobb med höga löner, men inte alla.

Fråga

Till sist. Hur ser du på borgerliga partierna som alternativ till dagens politik?

Svar

Jag tycker att de borgerliga partiernas förslag är alldeles för försiktiga och modesta. Sverige behöver betydligt större och mer genomgripande förändringar än de föreslår. De vill sänka skatterna med något tiotal miljarder på ett par år, men det är något hundratal miljarder vi borde resonera om. Sedan inser jag att man inte kan få allt på en gång och jag tror att den nya framtoningen med Alliansen och tonläget är bra — det syns också i opinionen. Dessutom hyser jag inga tvivel om att de borgerliga skulle göra ett avsevärt bättre jobb än den nuvarande idélösa, splittrade och föråldrade konstellationen.

Dr. Indie/Micheles tackar för intervjun.