Konst

Nils Kreuger på Waldemarsudde

Nils Kreuger tillhör en av de minst kända bland dom stora konstnärer som bröt sig ut ur konstakademins konservativa monarkistiska historiemålningar. Han var med och bildade konstnärsförbundet. Där fanns Richard Bergh, Karl Nordström, Eugéne Jansson, Ernst Josephson, Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors som fundament inom oppositionen. Många hyste känslor för socialismen. Men låt oss gå till Nils Kreugers målningar. Hästar, Frankrike och landskap är tre motivbilder som ligger till grunden för hans konst. Gärna landskap i oväder som framhåller hans rörliga dynamiska levande målningar. Hästarna rör sig och jag blir först irriterad över sin teknik som han kallar för ”rita i målarfärg” om jag missminner mig rätt. När jag står dom nära så blir hans teknik att för in tusch och högst märkliga prickar i målningarna som förebådar vår modernism. Men om man står på långt håll och man inte ser prickarna då faller målningarna på sin plats. Då blir tavlorna av landskap och hästar vackra och väldig storslagna. Den legendariska jazz och konstkritikern Ulf Linde har kallat hans teknik och prickar för.

”En uppsättning abstrakta tecken för känslor.”

Han helt enkelt enligt Carl-Johan Malmberg förstärker vissa bilder med sina prickar. Själv gick min tveksamhet över när det gällde hans prickar. Går man för nära stör dom. Men med långt perspektiv faller allt till sin rätta sida. Nils Kreuger målningar liksom hans gravyrer och reklamskyltar är delar av en fantastisk konstnär som både har förenad formen av hästar, storstäder och franska byar som slutgiltig station hans hemmabas i Varbergs landskap. Så det är första gången jag ser hans helhetliga verk. Och det är en stor kulturgärning.