Musik

Madonna

Madonna är störst i världen, det finns ingen kvinnlig artist som ens är nära den kombination av skönhet, klass och fullständig känsla för vad som slår. Hon sjöng den livsbejakande hedonistiska hyllningen till det konsumtionssamhälle vi lever i med Material Girl. Likväl som hon lekte med religiösa symboler i låten Like a Prayer. Jag har alltid upplevt hennes storhet som artist i hennes både enkla dansgroovie och också små noveller kring hennes eget liv i den läckra Papa Don’t Preach. Hon tog sexualiteten flera steg längre i låtar som Justify Yourself. Imiterade lyxen i tidskriften Vogue och förvandlade raskt modet till en ultramodern danspose, vidare på det sorglösa 80-talet erövrade hon mitt hjärta med discoglädjen med Holiday och Like a Virgin.

Däremot kändes hennes skiva Music mindre lyckad efter att lyssnat på ett av världens bästa album som Ray of Light. En skiva som William Orbit tar längre ut i ren skönhet. Ett fullständigt mäktigt fullmoget verk av Madonna. Jag har inte upplevt henne mera vackrare eller den otroliga sensualism denna smäckra drottning av tidens ände kunde uppbringa. Videon var smäcker feminin utlevelse och där visas varför jag fullständigt dyrkar och älskar kvinnor. För vad dom är, kvinnlighetens essens kommer fram i denna tavla av realitet.

För mig är Madonnas intelligens och fullständiga kontroll i musiken det mest bedårande jag hört under snart 20 år med Madonnas livsverk.

Jag har inte berört hennes filmer för att jag anser att det är den minst lyckade period av hennes liv.