Artikel

Då debatten om forna Jugoslavien blev politisk skräll i Sverige

Det blev en märklig inflammerad debatt när förlaget Ordfronts tidskrift Ordfront intervjuade författaren och journalisten Diana Johnstone 2003. Hon är aktuell med boken Dårarnas korståg med undertiteln Jugoslavien, NATO och västliga villfarelser. Hägglunds förlag gav ut den förra året. Hon ifrågasatte i intervjun både massmorden som serberna skulle ha gjort sig skyldig till och Slobodan Milosevic kanske inte är den serbiska nationalist som västliga medier anklagade honom för. Detta påstående retade upp liberala skribenter i Sverige angrep både tidskriften och dess redaktör Björn Eklund fick löpa gatlopp i pressen då DN:s Maciej Zaremba i sedvanlig moralism angrep tidskriften för revisionism. Vi vet att många intellektuella hamnade i en svår situation då NATO bombade serbiska städer för att förhindra massmord enligt teorin. Särskilt som socialdemokratiska regeringar och liberala regeringar följde Bill Clintons nya humanitära åtgärder. Jag var själv emot bombningarna 1999 och demonstrerade tillsammans med mina serbiska väninnor (vackra Anna) mot vansinnet. Europa stödde inte det interna motståndet mot Milosevic utan valde våldet. Björn Eklund fick avgå och tidskriften bad om ursäkt för intervjun. Det Diana Johnstone gör i sin bok är att först redovisa för USA som ensam stormakt som slapp kommunismen som utmaning mot den sanna ekonomiska principen. Kapitalismen blev a och o för dom amerikanska presidenterna oavsett partifärg. Man tröttnade på Jugoslavien som gynnad nation då kommunismen föll och man kunde offra federationen. Det handlar om en federation som uppdelades i kroatiska, serbiska, muslimska delar. Man erkände småstater och kriget var ett faktum. Visserligen är bokens fördelning av skuld lite märklig då hon reducerar Serbiens roll lite väl mycket. Men alla var delar i morden och krigets etniska principer. Boken ger en bra bakgrund till kriget och framförallt varför kriget kom till.

Boken har brister men ifrågasätter västvärldens motiv till den politik som förs och det har inte väckt någon debatt. Men nu var pressen antiserbiskt medan kroatiska mördare och islamiska fundamentalister sprang omkring och möttes av välvilja från makterna. Hyckleriet kring kriget var stor från alla berörda håll. Det visar boken på många sätt.