Bok

Sigge Eklund — Det är 1988 och har precis börjat snöa

Bonniers 2005

Sigge Eklund doppar in plågsamma uppgörelse och minnesbok över sin fader högersocialdemokraten och SEB chefekonom Klas Eklund. Det är dofter från 80-talets barndom med dofter som också innebär sommarens minnen, släktens berömdhet och fadern som i romanen heter Mats som själv tar sig igenom 50-60-talens uppväxt med bravur som ändå innehåller såren. Faderns politiska karriär inom socialdemokratin påverkar hela uppväxten. Det finns så mycket av 70-talisternas egna minnen som börjar komma i romanform. Mitt 80-tal år tonåringen och den vuxnes perspektiv medan Sigge Eklund ser ur barnets och den uppväxande tonåringens upplevelsesfär. Jag hoppas verkligen att denna roman kommer att bli en modern klassiker. I min verklighet är den lika väsentlig och mäktig som självaste Jan Myrdals egna självbiografiska romaner. Varenda sida eller textrad känns smärtsamt medveten på alla dess sätt. Jag läser och lever med Sigge Eklund som har sin far som stark självmedveten fader, men ikonen faller i genom skilsmässa från modern. Genom att finna kassettband kan författaren knyta an på barndomens triviala liksom dom tyngre upplevelserna. En bok bortom det mesta jag någonsin har läst inom svensk prosa på mycket länge. Man hoppas att många finner fram till en uppväxt i den politiska elitens kulisser. Man spelar spelet och tappar på vägen fokus på själva livet. Ett sår som läker i tidens tecken.

Sigge Eklund