Essä

Hjälten Jean-Paul Sartre 1905–1980

I vår samtid då den borgerliga högern har fått för sig att vänstern är slut och kapitalismen segrar över en stendöd vänstervind. Men det finns ständigt röster som vägrar att tystna i kampen mot imperialism och kapitalism. Karl Marx och Jean-Paul Sartre är röster som från sina gravar talar sitt tydliga språk för oss efterlevande.

Jean-Paul Sartre som blev den engagerade intellektuella som närmade sig kommunismen men lämnade den efter Ungernkrisen 1956. Jean-Paul Sartre var mannen som vid första världskriget blev en del av Frankrikes kulturella elit som fackfilosof, notorisk kvinnojägare, ständigt otrogen mot Simone De Beauvoir. Sartre utvecklade sin filosofiska humanism och började med existentialismen som handlar om vår fria vilja som subjekt att vara dömd till frihet och att ständigt vara medveten och göra val. Länge försökte han svara på frågan om vår frihet att välja vad den innebär och vilken relation vår medvetna val som handlande subjekt har till ett annat subjekt. Utifrån Hegels filosofi om dialektiken om att vi ständigt står inför val som leder till argument/val eller motval som leder till en konklusion. Utifrån detta blir människan en del i en historisk utveckling som har som ändamål, strikt i Aristoteles mening, ett ändamål som är historiens slutmål. Det handlar också om att som Aristoteles sade att varje ting/objekt har ett telos, ändamål att vara just ting — exempel är att stolens uppgift är att vara stol. Men om stolens mening är att vara stol så kan man med Platon säga att stolens idé är att vara stol medan dess material, tinget i sig själv är inte att vara stol. För om stolen är av trä så är idén med trä att den kan bli ett material som formas till att vara vad som helst. Men trädets idé finns i himlen. Med andra ord säger Platon att varje objekt/ting som finns på vår jord är bara en blek efterapning av samma idéer som finns i en metafysisk himmel. Istället för att Gud skapar allting på än gång så menade grekerna att idéerna fanns redan som metafysiska storheter och gudarna bara transformerade om dom på jorden vid skapelsen. Men människan har en fri vilja enligt kristna etiken så hade Gudarna enligt grekiska tanken givit oss sunda förnuftet att bruka rätt. Det vill säga att tingen har fast bestämd form så kan människan enligt förnuftet/fria viljan tänka fritt eller välja rätt. Filosofins uppgift blev att få folk att göra gott och förnuftigt enligt sin natur. Detta leder till statskunskap och politiken formas. Filosofin började ifrågasätta fria viljan och kunskapens möjligheter.

Jean-Paul Sartre började undersöka vår medvetenhet utifrån Husserl, Heideggers fenomenlogi. Hur uppfattar ett handlande medveten subjekt när han ser tingen, materian. Genom kvantfysiken blev filosofin ännu mera funderas om vår fria vilja i ett kaosartat universum. Läser man Dag Osterbergs översättning av huvudverket Varat och Intet i svensk översättning av numera avlidna Richard Matz översättning till svenska, så finns hela konceptet kring problemet med människans valmöjligheter och ångesten som följer av att vara fri att ta ställning till livets möjligheter. Vår natur är att vara fri handlande subjekt.

Michael Azars förnäma nya bok Sartres krig (Människans frihet och slutet på historien 2004 Symposion) har en lysande genomgång av Sartres filosofiska utveckling från existentialismen och hans försök att korsa den med Karl Marx tankegångar och låta den i dialektik bli frihetlig revolutionär filosofi. Jag läser boken om hur Sartre genom tiden blir alltmera medveten om kolonialiseringens absurda rasistiska logik. Tredje världen och Europa skulle kunna befria sig från kolonialiseringens ok och för första gången kunna avvärja rasismens dårskap.

Michael Azars bok är mycket bra och sammanfattar Sartres politiska hållning genom historien, den kan bara jämföras med Voltaires upplysningsförnuftiga kamp mot fördomar och allmän vidskepelse. Sartre är sanningens röst i en brutal tid då USA alltmera hotar världen med ständigt nya krig samtidigt Bush göder ännu mera islamisk reaktionär blodig fundamentalism som också är ett hot mot världens frihet. Två kombattanter som hotar vår planets överlevnad.

Därför behöver mänskligheten Jean-Paul Sartre.

Sidoläsning

Michel Foucault — Vetandets arkeologi (Arkiv förlag 2002 C.G Bjurström svensk översättning)

Jacques Derrida — Marx Spöken (Daidalos 2003 i översättning av Jonas Magnusson)

Res Publica — Såret av Georges Bataille