Dikt

Brädspel

riktigt svensk
festis
i handen
och
hettan i sanden

tänkte på
en sliten lapp
dina fingeravtryck

en park en gräsplätt
ett barn
penséer, flera lila än
vita
vi skulle ligga i gräset
vågar inte det

kylig skugga, trenchcoated men
gruset knastrar under sulor
igen

signalerna från brandlarmet
är tydligare än dina
springer
fast branden är långt bort
fötterna blir såriga

klämt in tankarna mellan svettiga handleder i ett tjockt
sommarland fullt med kommersialism och barn
sockervadden rinner, hakan full med partiklar
socker krokanta blickar
från pojkarna som uppskattar
rakade ben i vårsolen.

Isabelle Bervenius