Musik

Retro XVI

Steve Miller Band — Fly Like an Eagle 1976 och på cd 1998

Steve Miller Band är ett band som aldrig riktigt intresserad mig. Jag har hört några låtar här eller där. Men det var en singel eller på radio. Jag ägde en skiva med bandet. Men Steve Miller och de övriga medlemmarna gjorde en rad hits, bland annat The Joker. Om bandet existerar i dag vet jag inte. Men en av medlemmarna Boz Scaggs fick en egen lång solokarriär. Men den här skivan är en fin vacker popplatta som även har ett litet spacesound som lockar mig lite mera än vad jag trodde. Skivan lånade jag på Kulturhuset och det var en fin stund av bra musik.

Elvis Costello & the Brodsky Quartet — The Juliet Letters 1993

Neil Young och Elvis Costello fick båda på pälsen att dom inte gjorde tillräcklig kommersiella plattor. Men dom båda struntade i det vid olika tillfällen för att som Young göra en skiva bortom det kommersiella Mighty like a rose och Costello släppte detta vackra album med klassiska låtar. Som förenade Costellos genuina popkänsla med klassisk musikalisk fin känsla för vad som krävdes för att det skulle lyckas riktigt bra. Det är en enkel finurlig platta. Det är en intressant milstolpe i Elvis Costellos nya dragning åt det klassiska musiken men utan att förlora sig i vad konventioner kräver utan han gör det som en rockmusiker som vill göra en annorlunda platta bort från sin vanliga repertoar. En av mina favoritskivor med mannen jag aldrig blir färdig med.

Ric Ocasek — Troublizing 1997

Jag har inte alltid hållit koll på Ric Ocasek och vad den mannen gjort under sin tid i artistlivet. Han har producerad en rad artister och varit den drivande motorn i The Cars framgångar under 70 och 80-talet. Med sina influenser från Jonathan Richman & The Modern Lover, Roxy Music, Iggy Pop och The Velvet Underground skapade han sitt band The Cars. Men efter deras frånvaro blev Ric Ocaseks främsta powerpopproducent bakom The Hole, Guided By Voice, Bad Religion med flera band. När han släppte detta album gick den mig förbi totalt. Vilket jag ångrar när jag nu lyssnar på en fantastisk bra skiva som Billy Corgan producerade mellan Smashing Pumpkins skivinspelningar. Många bra rocklåtar och stundtals på gränsen till hård rock får skivan att verkligen blixtra till vid spelningen. Det är en ljuvlig hård upptäckt.

The Folk Implosion — Dare to be Surprised 1997

Lou Barlows många sidoprojekt vid sidan av Sebadoh är en känd följetong inom indierockvärlden. Hans bästa projekt är The Folk Implosion. Ett band som vågar ta sig andra vägar en dom vanliga. Jag lyssnade på denna skiva först 1998 på grund av en rekommendation från en tidigare flickvän. Jag lyssnade intensivt på denna skiva. Desto mera framstod den som en bättre album än vad jag kunde tro. Lou Barlow som både spelade med Dinosaur Jr under en kort tid i slutet av 80-talet. Men hans olika konstellationer är alltid urgrund för amerikanskt rock med sina rötter som sträcker sig tillbaka till bluesen. The Folk Implosion var bäst helt enkelt.

UK Subs — Peel Sessions 1978–1979 utgåva 1997 av Fall Out Junglebolaget

John peels inspelningar med UK Subs är mer eller mindre punkhistoria. Bandet som bildades 1976 efter The Damned som förebild och Sex Pistols som klar influens. Men med olika konstellationer under namnen, Subversives till UK Subs som debuterade 1979 med punkmästerverket Another Kind Of Blues. Det är här deras klaraste influenser från Velvet Underground och The New York Dolls som avgör kraften i musiken. UK Subs var också med i Julian Temples fina dokumentär Punks can take it UK Subs gör fortfarande nya skivor med mindre intressanta utsläpp Men denna punkpärla är helgjuten.

Lionel Hampton — Jazzlegend: King of the Vibes DVD 2005 Hudson Music

Få jazzmusiker som spelade vibrafon och trummor i en total musikalitet som Lionel Hampton fick världen att inse då Benny Goodman klev in i Los Angeles Paradise Café och upptäckte Lionel Hampton. Han hade visserligen redan kompat Louis Armstrong 1936 men med Benny Goodmans klassiska uppsättning med Ted Wilson och gene Krupa blev det ett världsberömd band som också på Carnegie hall 1938 spelade in en rad fantastiska sessioner. Lionel Hampton började sin egen framgångsrika karriär. Det är massor med musikanter som gjord sina lärospån hos denna man som kunde förena jazzens häftighet med dess arrangerade elegans, en förfining av jazzens temperament. Den här nya jazzdokumentären är en snabb och lättsam historik över Lionel Hamptons musik.

Musiktips från Dr. Indie angående Lionel Hampton:

Lionel Hampton with The Just Jazz Allstars 1947 med bland annat Charlie Shavers på denna berömda liveinspelning utan skygglappar. Strålande jazzäventyr.

Pere Ubu — Dub Housing 1979 i cd:utgåva från Cooking Vinyl 1999

David Thomas band Pere Ubu döptes efter hans intellektuella möte med Alfred Jarrys surrealistiska pjäs kung Ubu. Bandet som bytte medlemmar som bland annat bildade new wavedansgruppen DNA eller som under senare år in på 90-talet kunde förena sig med Pixies frontman Frank Blacks egna kompband. Men i grunden var dom alltid just den experimentella punkmusikens fäder sedan dom bildade bandet 1975. Dom kom från flera håll bland annat Rocket from the Tombs. Men deras nyskapande punkmusik hade jag med ett par lp-skivor. Jag hade cirka 1000 lp-skivor eller cirka 600 singlar. Jag sålde dom undan för undan eller gav bort dom. Pere Ubu skivor försvann. Men vid lyssningen av min förlorade gamla skatt så återupptäcker jag deras funkiga lekfulla punkkänsla. Många skulle inte kalla det för renodlad punk. Men det är verkligen punk fastän annorlunda mot vad trenderna talade om vad som var punk.

Philip Jeck — 7 2003

Philip Jenck är elektroniska musikens hemliga avantgardeartist som samarbetade med dansaren Laurie Booth och hans mest kända installation är Vinyl Requiem. Philip Jenck har haft otaliga inblandade i sina musikaliska experiment. Hans skiva 7 är små mjuka skimrande melodier som har molnens fluffighet som melodisk rör sig över klara rena linjer. Musiken är skön långsamma små kärnfulla låtar som har brus, oljud som skata utgör den musikaliska bakgrunden. Jag gillar hur musiken som nästan monotomt står stilla liksom rör sig i slow motion. Elektronisk stark musik som aldrig försvinner utan bara lurar någonstans i en bubbla av skörhet och soft modulation. Philip Jenck är en utsökt artist.

Champion Jack Dupree — Back Home in New Orleans 1990

Efter katastrofen i New Orleans så lyssnar jag gärna på gamle boogie och jazzpianisten Champion Jack Dupree som slapp se eländet i New Orleans för han avled 1992. En man som själv gärna hade Professor Longhair och Blind John Davis som sina hjältar. Men själv var han en hjälte för till exempel Fats Domino. Han var med andra världskriget och hade redan på 30-talet spelad in skivor för en rad etiketter som RCA. Men det var när han återvände hem till New Orleans efter 36 års bortavaro som han spelade in tre album för det lokala skivbolaget Bullseye Blues. Det var hans sista album som jag sätter högst mest på grund av det sköna gunget med en bra gitarrist som New Orleansproffset Kenn Lending som kompmusiker. En av dom bästa New Orleansplattorna jag vet för tillfället.

Skivtips: Champion of the Blues från 1961.

Dionne Warwick — From the Vaults 1995

Hal David och Burt Bacharach var dom som spelade in och skrev dom flesta av Dionne Warwicks stora hitar på 60 och 70-talet. Men visst även Bill Champlin eller David Foster skrev sånger åt soul och underhållnings Dionne Warwick. Idag är hon 65 år gammal och är släkt till Cissy Houston, mamman till Whitney Houston. Hennes låtar från den tidsperiod då hon sjöng dom mest ljuvliga soullåtar finns samlade på denna cd-skiva. En smått förtjusande samling låtar som man inte kan låta gå förbi om du verkligen älskar musik.

Percy Mayfield — Poet of Blues utgiven på The Legends Of Specialty Series

Percy Mayfield är både låtskrivare och suverän uttolkare av bland annat Sam Cokes melodier. Hur många kommer ihåg denna starka artist som vägledde Ray Charles till en del av hans framgångar. Jag minns hur jag på 80-talet lyssnade på Lou Rawls versioner av Percy Mayfields vackraste R&B-låtar. Han har en röst som är manlig men bedjande, som artist är det klass, stil och affirmativt bejakelse som är som sann röst i en stor väldig ocean av stumhet. Percy Mayfield började sin karriär hos Jimmie Whiterspoon emn blev först riktig stor R&B artist hos den märkliga skivbolagsgrundaren Art Rupes bolag Specialty Records omkring 1950. Det var då hans stora underbara sånggärning verkligen gav oss en hel värld att beundra.