Konst

Magasin 3 — Fabrice Gygi (för första gången i Sverige)

Jag tappar tron på den moderna konsten stundtals för att senare ibland bli uppmärksammad på något spännande. Men hur mycket Fabrice Gygi vill avväpna dom auktoritära systemen och ställa demokratins brister, eller våra politiska idéers brister så blir det inte bra konst i mina ögon. För jag suckar tungt när jag vandrar omkring för att förstå denna form av gestaltning av verken, för dom blir bara tråkiga objekt som jag inte alls ser som ironiska kommentarer, även om jag vill skapa ett band till Fabrice Gygis betraktelser till makten. Men hans objekt som ett valbås som av träd står ensam allena tillsammans med några stålrör som blir en gräns och ett bord som har en valurna skall vara en kommentar till gränslöst land eller demokratikrisen i världen. Men känns tomt på innehåll, så är det även med hans hängande lampor som har formen av bomber, missiler eller den stora uppblåsta badflotten blir hos mig som betraktare misslyckade ironier som inte når fram med sitt budskap. Bland kritiker och andra åskådare blir det säkert höga hejarop över utställningen. Men allt han gör blir tomma gester och trist bevis för att dagens konstscen inte är så rolig längre. Modernismens som flyter på tomma alster. Hans gymnastikredskap, bastu eller sittbänkar är inte heller speciellt intressanta. Objekt som hat tydlig politisk adress men utan något att förmedla känns helt enkelt så jäkla tramsigt.

Även sidoutställningen Walking & Falling är i sin konceptuella form stundtals riktigt uselt. Jag blir tröttare och mer besviken än vad jag blivit på länge när man ändå ser gamla favoriter. Bruce Nauman, Ann Hamilton, Sam Taylor Wood som jag sett förut. Men det blir mest tråkiga stela verk och bisarr fånig videokonst. Tröttheten på att konst inte orkar bli mera än just jobbiga påminnelser om konstens modernitet som inte håller i längden, gör mig befriad från illusionerna. Det enda bra är Richard Longs fotografier på sina fantastiska installationer i naturen. Där naturens egna verk blir omvandlade av konstnären. Snyggt och spännande på ett sätt jag blir förtjust över. Det var enda höjdpunkten på Magasin 3.