Musik

Luke Temple — Hold a Match for a Gasoline World

Liz Durette — The Mezzanine

Regina Spektor — Mary Ann Meets the Gravediggers and Other Short Stories

Regina Spektor kommer från en rysk släkt som flyttade tidigt till New York, i Bronx närmast bestämd. Hon lyssnade på sina föräldrars rock, pop, jazz, bluesplattor hemma i Ryssland. Men i USA började hon göra egna skivor men fick genom The Strokes producent Gordon Raphael och They Might Be Giants trummis Alan Bezozis ett nytt lyft med sin egensinniga musik. Det är en röst som påminner om Björk men utan det elektroniska ljudbilderna. Hon skramlar och fräser påtagligt på en alldeles ny skiva som är fantastisk på många sätt. Hennes sånger vrider tag i dig och vrider dig rumt omkring som den sårbara lyssnare man är vid mötet med musiken. Hon är en kvinnlig Tom Waits som slår musiken hårt och låter den mala ned allting och mitt motstånd försvinner bort i gryningen.

Liz Durette vet jag ingenting om men det är en ljuvlig kvinnlig song/writer som har en musik som lägger sig i mitt hjärta och där får den sitt lystmäte i musiken. Precis som Luke Temple kan göra långa låtar i James Taylors anda eller ibland få till det lite i countrytillsatser som har en egen ton. Ibland är det norsk/amerikanen Eric Andersen som jag gärna lyfter fram i samma stil som Luke Temple spelar. Det är bra skivor som har ett lugn men är så jäkla bra samtidigt.