Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
Svenska statstelevisionen börjar jag undra varför man betalar licenspengar till eftersom ledningen med programdirektören i spetsen skall satsa på dom yngre tittarna genom såpor och lekprogram. Hurra, man börjar snegla på TV3 eller TV5 med deras värsta traditioner från såpor och usla dokumentärer, visst ja, vi skall få flera livsstilsprogram; det är precis vad jag inte längtar efter att få se, utan nu när såporna försvann från kommersiella kanalerna då folk nu visar sig vara intelligenta nog att tröttna på den sortens program. Vi vet att Robinsson försvann från statstelevisionen liksom Riket tappade mark så det är alltså gammal löjlig skåpmat som nu är den nya idealet för en fantasilös och frånåkt statstelevision. Förre programdirektören Mikael Olsson varnar för att nyheter och samhällsprogram nästan utrotas från den korkade ledningen. Tyvärr är det så när politiker skall styra och tillsätta folk så blir dumt och bara så korkat. Mikael Olsson fick själv sparken på grund av samarbetssvårigheter tror jag var grundanledningen men hans debattartikel i DN i slutet av juni talade allvarligt på televisionens förändringar. Det tråkiga är att mitt favoritprogram Dokument utifrån läggs ned för att deras ekonomiska resurser måste komma lågbudgetproduktionerna till handa. Billig tv är dålig tv är en enkel grundregel.
Jag vill ha bättre nyhetsmöjligheter att kunna se och bedöma vad som händer i världen. Ulf Nilsson som jag inte har så mycket till överst för, skrev ändå att man måste slå ihop två nyhetskanaler för att bli bättre på nyheter. Jag vill härmed offentligt protestera emot att den löjliga reklamen för fri tv blir ett hån då den detaljstyrs från politiskt håll. Rädda televisionen från marodörerna och ge oss bättre nyhetsrapportering istället.
Moderaternas extreme remake av partiet är intressant men ifrågasatt av socialdemokraternas partigängare som en förvandling för valets skull. Vad det handlar om kan man utläsa av DN: s journalist Mats Wiklunds nya intervjubok En av oss?. En bok om Fredrik Reinfeldt (Fischer & CO) Boken visar en man som gick genom elevrådet i skolan och värnpliktsrådet och dessutom blev alltmera integrerad inom Muf och moderata moderpartiet. Fredrik Reinfeldt beskriver om hur han blev delaktig i strider mellan nyliberaler som trodde på total privatisering men som inte förstod att vanliga människor behov och pragmatiska moderater som levde bland människor. Fredrik Reinfeldt beskriver i boken ett moderat parti som efter Bildts valförlust 1994 och Bo Lundgrens misslyckade ordförandeskap som en förvirrad ideologisk verklighetsfrämmande parti utan förankring i det verkliga livet. Reinfeldt ville återskapa banden med folket och föra en mildare välfärdskritik och acceptera fackföreningar och kollektivavtalet. Men frågan är om inte moderaterna fortfarande är samma gamla parti som går i svensk näringslivets band. Men i vissa punkter tror jag på att Fredrik Reinfeldt vill ha ett parti som går i led med folket och inte nyliberalerna. Det skall bli intressant att följa partiets linje.
Valets nya nyliberaler har Maud Olofsson parti centerpartiet blivit med det ena arbetstagarfientliga inslaget efter det ena uttalandet gentemot folk. Man vill ge facket en ordentlig minnesbeta inom centern. Fackföreningsfientligaste partiet i Sverige.
Lagen om anställningsskydd (LAS) är det som borgerliga ledarskribenter och borgerliga partier avskyr mest. En välregisserad kampanj från svenskt näringsliv gör allt för att reducera fackets inflytande. Just nu har borgerligheten med dess media fått för sig att man skall ställa arbetslösa mot dom som arbetar. Genom att låta makten enbart ligga hos arbetsgivarna så att det skall bli enklare utan motivering att sparka vanliga människor. För man vet att då kan människor bli rädda om sina jobb och inte våga ställa några som helst krav på högre lön. Lönerna kan sänkas radikalt utan motstånd som i USA som exempel. Vi ser också hur arbetskraftinvandring med människor som skall tvingas arbeta för lägre löner och skapar lönereduceringar längs hela arbetslivet. För det kriminella direktörspacket och borgerliga partier måste få tjäna ännu mera extra miljarder åt sig själva. Sådan är kapitalismen.
Observera att valet närmar sig med Almungedalens valfloskler i högsta drev i mungiporna. Så nu kommer äntligen alla talen om det fina och högsta vallöften som visserligen genast försvinner i kommande budgetförhandlingar. Vi på Blaskan kommer inte som redaktion ta ställning för något parti, utan vi har helt olika partiställningstaganden. Men vi ogillar att så mycket av politiken består av tomma löften som är enbart retoriskt bluffmakeri: lägg ned dumheternas löften.
Alliansen är ett fånigt utnyttjande av dom hjältar som mosade nazismen med Churchill i spetsen. Alliansen in my ass möjligtvis. Våga kalla er för borgerlighetens marodörer eller någonting annat passande.
Godsägaren som förhöjer eller kastar ut någon minister då och då borde själv kastas ut i kylan.

Så har det blivit en Nalle Puhfeber sedan slutet av 90-talet med produkter och filmer som massproduceras med Nalle Puh och hans vänner. I böckerna så är det där man skall upptäcka och uppleva A. A. Milnes berättelser om Nalle Puh. Björnen med den lilla lilla hjärnan men med sin egen speciella logik som faktiskt kan ha sina poänger i tillvaron. Från början så var det Milne som berättade sagor för sin lilla son vars porträtt blir lilla pojken Christoffer Robin och hans kramdjur som får liv och gestaltas av kramdjuren i den berömda sjumilaskogen.
Det blir speciella små äventyr som verkligen blir som fåniga, enkla men kloka berättelser om kärlek, sorg, vänskap och att bry sig om varandra. Men roligt har du hela tiden vid läsningen.
Dessutom om det skall kännas bra så skall det vara Milnes vän E. H. Shepards illustrationer och den numera avlidna översättaren Brita af Geijerstam som är den mest klassiska översättningen av dom alla.
Det är inte farten som dödar, det är smällen, eller som vi säger till turisterna: It's not the fart that kills. It's the smell.
Mr. Snaggus | Dr. Indie | Dr. Rock
Blaskan beräknas utkomma den första måndagen i månaden.
Skicka era artiklar senast lördagen veckan innan, tack!
Bidragen adresseras lämpligen till Redaktionen
Charlotte Brady — Detaljernas tämjare
Jan Mårtenson — Den kinesiska trädgården
John Irving — Tills jag finner dig
Jonathan Safran Foer — Extremt högt och otroligt nära
Luis Cardoso — Överste Santiagos slutgiltiga död
Pauline Wolf — Vi är luftens drottning & Sara Stridsberg — Drömfakulteten
Roy Jacobsen — Frost & Levi Henriksen — Snö som skall falla över snö som fallit
Yann Martel — Upphovet till historien om Helsingforsfamiljen Roccamatio
Johan Fornäs — Moderna människor (Folkhemmet och jazzen)
Neil Strauss — Spelet (En inträngande analys av raggningsexperternas hemliga sällskap)
Accelerator — The Big One på Münchenbryggeriet
Daniel Lemma på Värdhuset Orust i Göteborg
Borodin Quartet 60th Anniversary
Camera Obscura — Let’s Go out of This Country
Elvis Costello & Allen Toussaint — The River in Reverse
Front Line Assembly — Artificial Soldier
George Thorogood and The Destroyers — Hard Stuff
Håkan Hellström — Nåt gammalt, nåt nytt, nåt lånat nåt blått
Johnny Cash — Ring of Fire: The Legend of Johnny Cash
Juni Järvi — Wherever Thou Art
Lo-Fi-Fnk — Boylife & ”(…and the JFG?)”
Mad Lee Riot — Please Do Not Reply We Contact You
Mark Knopfler & Emmylou Harris — All the Roadrunning
Revolting Cocks — Cocked and Loaded
Rod Stewart — If We Fall in Love Tonight
Shooter Jennings — Electric Rodeo
The Essex Green — Cannibal Sea