Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
The Strokes har många bortsett Dr Indie, verkligen sett som bandet som tappade gnistan efter första skivan. Jag var tveksam redan på första skivan men snart blev den ett älskvärt islag i mitt liv, fast så återigen så snubblade The Strokes med sin andra platta. Jag hoppades verkligen på den tredje skivan skulle slå omkull mig ordentligt och det gjorde The Strokes tidigare i år med ett mästerligt praktverk till rockplatta. Men det var mycket tack vare sångaren Julian Casablanca som var filmstjärnesnygg och stor New Yorkkändis. Medan Julian flaxade omkring i världen så lutade sig Albert Hammond Jr åt lite låtkomponerande. Albert Hammond som är son till den Albert Hammond som skrev bra låtar som It Never Rains in Southern California skriver också relativt fina låtar men dom är inte så uppseendeväckande bra som man skulle vilja hoppas på att dom skulle ge mig superbra känslor. Men Albert Hammond Jr som släpper ett eget album är inte så lyckat i sin helhet. Jag lyssnar på låtarna och hör hur The Strokes ligger i luften när man hör Albert Hammond sjunga. Men det finns skillnader mellan Albert hammond Jr och Julian Casablancas olika sätt att sjung. Albert Hammond Jr låter mera tillbakalutat och lite lagom tråkig medan Julian är ännu mera karismatisk och bredare i sin punkiga sångsätt. När Albert Hammond jr släppte sitt album så trodde jag att det skulle bli ett avgörande album som förstärkte min kärlek till The Strokes omvärld. Men det saknas en avgörande gnista och musiken är på tok för lågmäld. Den orkar inte kliva fram i rampljuset fullt ut utan den stannar på halva vägen på väg till paradiset. En väldigt ordinär skiva, tyvärr får jag skriva för att jag trodde att Albert Hammond Jr kunde så mycket mera. Vilket jag är övertygat att han kan göra i framtiden.
Michael Connelly — Fallet avslutat & Ian Rankin — Adress Fleshmarket Close
Gunilla Linn Persson — Sagan om mig själv
Kjell Johansson — Rummet under golvet
Mikael Niemi — Mannen som dog som en lax
Qui Xiaolong — När rött blir svart & Raymond Khoury — Den siste tempelriddaren
Salman Rushdie — Clownen Shalimar
Steve Martin — Shopgirl: En roman om kärlek och ensamhet i L.A.
En liten kort betraktelse över Stig Sjödin som poet
Per Wästberg — De hemliga rummen
Ying Toijer-Nilsson — En riktig författarhustru: Selma Lagerlöf skriver till Valborg Olander
Bob Seger and The Silver Bullet Band — Greatest Hits Vol. 2
Brainpool — Junk: A Rock Opera
Albert Hammond Jr. — Yours to Keep
Amon Amarth — With Oden on Your Side & Vader — The Art of War
Atomic Swing — The Broken Habanas
Badly Drawn Boy — Born in the U.K.
Cajsa Stina Åkerström — Kärleken finns överallt
Diana Ross — I Love You & The Definitive Collection
Grattis Musikbyrån som fyllt 10 år
J.J. Cale & Eric Clapton — The Road to Escondido
Jerry Lee Lewis — Last Man Standing (Dr. Indie)
Jerry Lee Lewis — Last Man Standing (Mr. Snaggus)
Johnny Cash — American V: A Hundred Highways
Lisa Miskovsky — Changes & The Kooks — Inside In/Inside Out
Midnight Cryin’ Time: Teen Angst Classics from the Rock ’n’ Roll Era
Moby — Go: The Very Best of Moby
Monica Borrfors — På ren svenska
Willie Nelson — Songbird, Billy Ray Cyrus — Wanna Be Your Joe & Jill Johnson — The Woman I’ve Become
Nisse Hellberg — Snackbar Blues
Patty Griffin — Impossible Dream & Sarah McLachlan — Wintersong
Rod Stewart — Still The Same: Great Rock Classics of Our Time
Sleepy Brown — Mr. Brown & Monica — The Makings of Me