Rockmusik

The Used — Berth

The Blackfield — Blackfield II

Två skivor som mest irriterar mig något ofantligt med sina olika stilar. Men nu är visserligen Blackfield lite mera intressanta än halvtaskiga MTV-punkband av det här slaget som the Used är i själva verket. Jag läser att Blackfield består av indiebandet Porcupine Trees ledaregestalt Steven Wilson och den märkliga popstjärnan från Israel Aviv Geffen. Dom gör en lagom dos brusande rockmusik men det lyfter aldrig och skivan känns lite väl tråkig som saknar gadden och sticker föga ut på något sätt.

The Used gör en liveplatta som bara blir antagligen gapig eller bara stel kritvit kommersiell fejkpunk. För när man lyssnar på The Used så tänker jag på hur skall egentligen amerikanska rockscenen utveckla sig inom punken. Man har hittills mest fått Green Daykopior som gör sig bra i magasin eller i MTV:s spellistor. Men det är trista skivor och trista grupper med pojkbandsvarning som stämpel. Därför ser jag dystert på punkens utveckling. Musiken är för torr och saknar aggressivitet och passion. The Used vill så gärna verka i en anda men blir mest rätt tom i utförande och musikaliskt blir det återigen Green Dayepigoner som vill behärska världen. Men dom når bara ankeln på Mick Jones gitarr.

Då är Blackfields lättsamma rock bättre fast för lös i strukturerna för min del och smaksinne så ingen av skivorna förtjänar större uppmärksamhet.