Progressiv hårdrock

Dream Theater — Systematic Chaos

Bandet har hållit på sedan mitten av 80-talet och blivit en av de mest erkända metalbandet inom den progressiva hårdrocken. Progressiv hårdrock med långa partier och en orgel som sveper över gitarrpassagen medan sångaren ylar sig genom passager där metallen verkligen bedövar oss och får oss se långa noveller som berättar en långsam historia. Dream Theater som först hette Majesty bytte namn snart till Dream Theater efter en experimentell teaterscen där man sysslade med avantgardistiska teateruppsättningar.

Bandet har gjort skivor sedan 1989 och fått mest kritik eller beröm för sin form av metal. Jag lyssnade först på bandet i början av 80-talet. Då var det folk i min närhet som vill introducera mig inför den här gruppen men jag har mest slölyssnat på bandet under åren.

Så när jag bestämde mig för att recensera nya skivan så blev den en positiv överraskning för mig.

Deras skiva har gnistrande låtar som väser och häver sig riktigt bra. Långa låtar på minst 15 minuter eskapism som faller väl ut och orkar vara så där suveräna skimrande som man inte kan tro att musik kan vara. Det är ett långdraget landskap med fina låtar som tar över min värld för en stund. Dream Theater är ett skickligt musikaliskt hårdrockband som klarar att göra långa låtar utan att tappa fokus eller kraft. Den nya skivan är bra.