Irländsk pop

Sinéad O’Connor — Theology

Hon har stundtals varit en kontroversiell kvinna som tillhör en av världens vackraste kvinnor som rakade av sig håret och kunde göra vassa politiska inlägg i debatter. Hon utnyttjade sin katolska bakgrund och utvecklade en politisk ton i abortfrågor (jag är för fri abort) och kritik mot USA. Det var en modig kvinna som tyvärr också slutade göra intressant musik för att hon blev så som många andra artister trista som artist men cool i åsikterna. Så nu släpper Sinéad O’Connor en dubbelskiva med nya låtar och några covers som låter helt okej. Nu får hon lite skinn igen på sin musikaliska näsa. För låtarna glider omkring i keltisk folkmusikanda och har lite inbrytningar från dagens uppdaterade musikvärld. Men är nya skivan bra och lyssningsvärd?

Svaret på frågan är njae. Den är bättre än vad hon skrivit och sjungit in på många år som artist. Fastän helgjuten är inte skivan på långa vägar. En ordinär mainstreamplatta med allvarligare texter som avskiljer den från många andra artister. Det finns betydligt roligare skivor att ägna sig åt.