Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
Berättelsen om Motown är ingen direkt uppbygglig historia i alla dess delar utan det många fläckar på solen. Berry Gordy var mannen som föddes 1929 och tyckte inte om att arbeta i sitt anletes svett utan han drömde om att slå igenom som låtskrivare. Berry Gordy skrev låtar och försökte sig att äga en skivbutik. Men den butiken gick snart omkull. Fast Gordy gav knappast upp och till slut fick han chansen att slå igenom som låtskrivare på ett litet skivbolag Anna Records men drömmen om ett skivbolag kämpade han för. Och till slut fick han belöning för sin dröm, 1959 så formgav han skivbolaget, sitt alldeles egna skivbolag som fick namnet Tamla Motown med den lilla undertiteln Hitsville USA
Det var där sagan började och slutade. Berry Gordy engagerade till slut hela sin familj i företaget. Han blev vän till Smokey Robinson och signade honom till sitt bolag — Motowns kanske viktigaste artist och promotor, som gav liv åt Berry Gordys vision och ny smart svart urban soul. Berry Gordys andra genidrag var att dra till sig sångarna/låtskrivarna Brian/Eddie Holland och Lamont Dozier plus locka till sig husbandet för alla klassiska inspelningar, The Funk Brothers. Efter det så hade han allting på plats och nu landade det hit efter hit som strömmade ut över hela USA och resten av världen. Marvin Gaye, Stevie Wonder, The Supremes, Martha And Vandellas, Four Tops, The Temptations, The Spinners, Jackson Five plus många flera artister som tillkom skrev musikhistoria på märket Motown.
Motown hade sin storhetsperiod under 60-talet och 70-talet. Men tiden sprang ifrån Motown och till slut droppade en del artister av från bolaget, man hamnade i rättstvister om upphovsrätter och förlorade pengar. 1993 sålde Berry Gordy sitt gamla bolag till Polygram som numera heter Universal Music. Men skivbolagets namn som förut stod för någon form av kvalitetsstämpel, så har den förlorat sin status.
Berry Gordy drev bolaget av ren kärlek till musiken men han var ändå i botten affärsman och till slut kom han på kant med sina gamla artister. Slutet blev lite solkigare än vad man skulle önska sig.
Boken är bra och genomarbetad. Den ger en klarare bild av Motown och dess grundare Berry Gordy. Boken är inte auktoriserad av Berry personligen eftersom han vägrade låta sig intervjuas. Men det spelar mindre roll i sammanhanget utan boken står så bra på egna ben.
Karl Ove Knausgård — En tid för allt
Marina Lewycka — Två husvagnar
Mario Rigoni Stern — Giacomos tid
Philip Roth — Envar & Michael Ondaatje — Divisadero: Annas bok
Suzanne Brögger — Sölve: En plats i Danmark
Trezza Azzopardi — Ett blått brus & Niccolò Ammaniti — Mellan himmel och jord
Christer Berglund — I dödens väntrum
En litterär blick mot Thorsten Jonssons roman Konvoj 1947
Alanis Morisette — Flavors of Entanglement
Def Leppard — Songs from the Sparkle Lounge
Dr. Indie vandrar omkring i Meat Puppets musikvärld
Elvis Costello and The Imposters — Momofuku
Erykah Badu — New Amerykah Pt. 1: 4th World War
Johnny Dowd — A Drunkard’s Masterpiece
Kimmie Rhodes — Walls Fall Down; Josh Gracin — We Weren’t Crazy & Tift Merritt — Another Country
Lil Wayne — We the Best & Jay-Z — Fade to Black
Madonna — Hard Candy (Dr. Da Capo)
Madonna — Hard Candy (Dr. Indie)
Mist — On High Heels & Not to Be Televised
Robert Forster — The Evangelist
Royal Hunt — Collision Course: Paradox II
T-Bone Burnett — Tooth of Crime
The Lurkers — Fried Brains; Mudhoney — The Lucky Ones & No Age — Nouns