Islandsspecial

Isländsk konst

Dr. Indie gjorde några få nedslag i konstens värld under de fåtal dagar jag befann mig där, bland de mera hippa små gallerierna som befann sig mitt i Reykjavik. Det fanns några små godsaker att upptäcka som gav mig en bild av vad som upptar dagens konstscen. Om den nu var representativ för allt som sker inom isländska konstscenen kan jag inte uttala mig om. Men på ett litet hippt galleri kunde jag se en samlingsutställning som hade hemmet som tema. Det vill säga hur vu upplever hemmets vrå. Men utställningen var för liten och verken för spretiga för att ge mig en aning om vad de ville ha ut av sina föreställningar kring hemmet, men det var småkul att kolla in. På ett annat galleri några okej verk som kunde jag kunde fånga in något att smälta intrycken med i min tankevärld.

På ett galleri ställde man ut fotografen Hamish Fulton och vandraren i samma person. Han har som projekt att vandra omkring i världen och uppleva den som han vill uppleva den. Några få objekt av hans verk ställdes ut och dom var lite småintressanta. Hamish Fulton som är från England har en roligare idé som han utför i praktiken än vad den blir när han gestaltar det han upplever som konst, då blev det helt plötsligt så mycket mera platt och tillgjort och ointressant, måste jag tillägga.

Det fanns ett litet konstmuseum som jag besökte som hade alldeles för få verk som mixade det nya med små klassiska modernistiska verk. Här fann jag några favoriter som modernisten Karl Kvaran som gör konstruktivistiska abstrakta verk med rena linjer och kubiska trianglar och streck. Han är en fascinerande konstnär som fanns med i ett par centrala verk på museet. Den naivistiska, åtminstone i mina ögon; Jóhannes S. Kjarval gör naturmålningar som man lugnt kan beskåda. Det är för naiva föreställande verk — men som har en viss charm som tilltalar mig. Naturligtvis finns det flera bemärkta konstnärer. Men det var dessa herrar som gav mig mest så att säga.

Jag gick även förbi Islands svar på Carl Milles och Bror Hjort — Einar Jónsson (1874-1954) hem, som numera är ett museum med en tillhörande park med hans statyer. Jag var aldrig inne på själva museet men såg hans fina klassiska kraftigt stiliserade statyer. Motiven är hämtade från nordiska mytologin. Han var överallt i världen men det var Islands vilda karga natur som till slut lockade Einar Jónsson.

Starka tidsenliga verk från 30-talet och framåt i tiden till hans död kunde man se i parken utställda. En utpräglad konstnär som är Islands främste son och modernist.

- Hamish Fulton : Walking Artist -------

Här sätter jag punkt för konstrundan.