Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
Vi på Blaskan får väl nästan ödmjukt be om ursäkt för att vi varit så dålig på att skriva om worldmusic och specifikt musik från andra världsdelar, som Afrika eller Asien. Jag måste tillstå att det är lite dumt att inte skriva om alla dessa samlingar som släppts med afrikansk 70-talsfunk eller musik som letar fram länken mellan amerikansk soul/funk och afrikansk dito. Men jag vill råda bot genom att plocka fram årets bästa samling med Nigerias främsta funk och dansmästare Victor Olaiyas som i nästan sextio år har spelat musikstilen som kallas för ”Highlife” som är en mix av europeisk musik, västindisk och afrikansk stil. Allting får en känsla av oerhörd grym sväng. Victor Olaiya är mästaren som från början av femtiotalet har med sitt band samlat ihop de bästa musikerna genom åren och givit dansmusiken ett nytt säreget märke. Framförallt hade James Browns vildaste musik varit den största influens på många av Afrikas bästa musiker. Den här skivan är en dansant magisk fröjd att lyssna på. Ett av de viktigaste utsläppen det här året när det gäller att finna bra musik som gör dig glad och visar den viktiga länken mellan Afrikas bästa traditioner och Amerikas afroamerikanska kulturskatter. Om vi fortsättar hamnar vi hos en generationskamrat till oss på blaskans redaktion. Azongo Nyaaba eller som han heter som artist Captain Yaba. Han tillhör folkgruppen Fra Fra som finns östra regionen av Ghana. Han var killen som började spela in kassetter och senare lp-skivor hos den kände producenten Faisal Helwani i sin Black Note Studio. Captain Yaba spelade med ett jazzband tidigt i Ghanas huvudstad Accra. Han blev snart en kille som hellre gick sin egen väg omkring 1989. Hans musik fick en sort funkig inramning som gärna influerades av musik från Nigeria. För Nigeria har en tidig internationell musikscen som började göra sig gällande redan på 70-talet. Captain Yabas egna låtar svänger härligt och har en stark grund i sin funkmusik och naturligtvis finns det sköna afrikanska beats som alltid i musiken och det är sådant som gör Afrikansk musik så bra och speciell lyssningsvärd. Två plattor som har spelats mycket under sommaren hemma hos Dr. Indie. Jag är glad över att skivbolag ger ut musik från den här fantastiska kontinenten.
Danny Wattin — Ursäkta, men din själ dog nyss
Erik Wijk — Allt vi här drömma om
Fausta Marianovic — Sista kulan sparar jag åt grannen
Ingo Schulze — Mobilen: 13 historier på gamla manér & Joan Didion — Bönbok för en vän
Jorge Semprun — Tjugo år och en dag
Jack Kerouac — På väg; Elias Canetti — Förbländningen & Anne Carson — Röd självbiografi
Blur — Midlife: A Beginner’s Guide to Blur
Boris & The Jeltsins — Låt det blöda & Bye Bye Bicycle — Compass
Death — For the Whole World to See
Ebba Forsberg — Ta min vals: Ebba Forsberg sjunger Leonard Cohen
Hardcore Superstar — Beg for It
Jane’s Addiction — A Cabinet of Curiosities
King Creosote — Flick the Vs & Great Lake Swimmers — Lost Channels
Marie Bergman — Det liv du får
New York Dolls — ’Cause I Sez So
Passion Pit — Manners & Theoretical Girl — Divided
Rancid — Let the Dominoes Fall
Ray Smith — Rockin’ Little Angel: The Sun Years, Plus
Sky Saxon och hans band The Seeds
Två gånger Tom Malmquist: Smoke & Dial (Art by Accident) & Fadersmjölken
Träd, Gräs och Stenar — Hemlösa katter
Tyr — By the Light of the Northern Star
Whitney Houston — I Look to You
Victor Olaiya — Victor Olaiya’s All Stars Soul International & Captain Yaba — Yaba Funk Roots