Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
En gång i tiden var green Day ett pop-punkband som gjorde strålande lekfull skatepunk med lagom ambitiösa sångtexter. Vid sidan av Offspring, Rancid, NOFX gjorde dom något helt eget. Med det var för minst 5 eller 6 år sedan. Nya skivan med Green Day som också är en rockopera med dagens USA i blickfånget.
Lika pretentiös som The Whos rock opera Tommy eller Húsker Du som skrev ihop ett koncept till en punkrockopera kallad för Zero Arcade. Den var och kändes enbart halvt lyckat. När jag lyssnar på Gren Days relativt usla sångcykel på 13 låtar blir jag trött och oerhörd besviken på skivans uttryck. Det känns väldigt meningslöst att ens lyssna på eländet. Detta är en skiva som jag lugnt kan påpeka är årets sämsta skiva förutom titellåten.
Andres Lokkos utgåva av Feber — Northern & Modern Soul
Blondie — Singlebox & DVD Greatest Video Hits
Dr. Indie väljer några Bob Dylan-plattor
Green Day — American Idiot
Janette & Joe Carter — Last of Their Kind
Jill Scott — Beautifully Human — Words and Sounds Vol. 2
John Fogerty — Deja Vu All Over Again
The Hidden Cameras — Mississauga Goddam
The Libertines — The Libertines