Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
I normala fall har inget nytt hänt i John Fogertyland och det brukar också vara en kvalitetsstämpel enligt Dr. Indie. Men nu släpper han ett mycket svagare och konturlösare skiva en vad vår ständige Sverigevän någonsin har gjort. När jag lyssnar på skivorna Blue Moon Swamp 1997 och Centerfield 1985 så fanns rockmusik som verkligen bedårade och fick oss svenskar med vårt osunda John Fogertykärlek att springa flera extra varv. Själv minns jag hur lycklig man kände sig efter Fogertys senaste Sverigebesök. Men tillbaka till nya skivan.
Dom låtar som verkligen fungerar är hans två riktiga rockstänkare — dom andas typisk John Fogertyröj medan hans lugna låtar denna gång halkar betänklig och känns uddlösa ja till och med lite menlös i sina svagare stunder. John Fogerty har försökt att förnya sig vid sin snart 60 åriga levnad. Skivan önskar jag verkligen skulle vara min gamle hjältes främsta comeback. Men tyvärr tappar skivan både skärpa och fokus. Den blir lite dimmig. Sådant avskyr jag att erkänna när det handlar om just John Fogerty.
Andres Lokkos utgåva av Feber — Northern & Modern Soul
Blondie — Singlebox & DVD Greatest Video Hits
Dr. Indie väljer några Bob Dylan-plattor
Janette & Joe Carter — Last of Their Kind
Jill Scott — Beautifully Human — Words and Sounds Vol. 2
John Fogerty — Deja Vu All Over Again
The Hidden Cameras — Mississauga Goddam
The Libertines — The Libertines