Ansvarig utgivare
& tillhandahållare
Micheles Kindh
dr.indie@blaskan.nu
Jag faller i en omåttlig lycka över det singelregn som plötsligt får liv i musikens värld. Den singel jag verkligen har älskat är utan tvekan The Arks kamrater Melody Club, deras smarta singel full av glamrock. Just nu verkar det finnas fullt av band som har garderoben fullmatad med Marc Bolandtendenser. Mig gör det inget att den unge Bowie eller store Marc Boland får unga grabbar att rusta sig med musikens mest magiska ögonblick. Tyvärr orkar jag inte riktigt med The Klerks 70-talsfärgade låtar. Deras debutsingel Let It Out är till formen någon sorts The Ark-klingande symfonisk musik men utan den starka melodikänsla som utmärker Ola Salo. The Klerks låtar påminner mig om talang men med alltför svaga melodiska konturer.
Sen kan äntligen konstatera att Ulf Lundell rockar igen, jag har inte hört nya dubbelalbumet utan lyssnar på en fantastisk singel S:t Monica, med låten hela huset skakar som den bästa Bruce Springsteen och E Street Band-rock på denna sida om havet. Läckert och väldigt tidstypiskt.
Jag har inte lyssnat i skrivande stund på hela skivan med The Hellacopters men med nya singeln By the Grace of God har dom visserligen renodlat sitt sound till mera renare och rakare från det garagesound som varit deras heligaste riktmärke, men det svänger och musiken är lika bra som alltid.